Så här års kan jag inte låta bli att grubbla lite över var livet har tagit vägen. Man träffar människor som gör avtryck på kortare och längre sikt. Det är alltid trist när någon försvinner ut i perferin, men ibland kanske det är just sådana händelser som gör att man kommer vidare. Vissa människor umgås man periodvis med, andra finns med i livet oavsett. Ytterligare andra hittar man tillbaka till efter en längre tid...
Hur som helst gör vi alla avtryck på andra personer och ibland skulle jag önska att man vore lite mer medveten om det rent generellt. Vi skulle nog alla må lite bättre om vi närmade oss andra individer & själva blev bemötta med lite respekt. Framför allt respekten för allas våra olikheter är något vi borde vara försiktigare med - för den berikar väldigt mycket.
Oavsett hur mötet med andra ser ut så formar det på ett eller annat sätt våra val och inriktningar. Jag kan i efterhand både bli glad för hur vissa saker blev samtidigt som jag också kan sörja mycket över sådant jag medvetet eller omedvetet valde bort (visste inte där och då att det var just ett val jag stod inför).
Är för tillfället inne i en period när jag ifrågasätter alla mina val och varför jag har gjort dem... Det är väldigt jobbigt, men oavsett så lär man inte kunna göra så mycket åt saker och ting i efterhand bara gilla läget och försöka förändra den uppkomna situationen. Oavsett vad resultatet av mina funderingar blir ska ni veta att er som jag kan kalla mina vänner är viktiga och jag är glad och tacksam över att ni finns i mitt liv.
Har man väl börjat grubbla kan det vara himla svårt att sluta... jag vet hur det är. Kram!
SvaraRadera