tisdag 27 november 2012

Handla och ge bidrag till valfri välgörenhet

Ett väldigt bra initiativ är sidan godstart.se. Här kan man shoppa på nätet och samtidigt stödja en välgörenhetsorganisation. Om du använder min privata länk så får även jag pengar insatta till den organisation jag har valt. Och det är kanske inte så svårt att förstå att mitt val blev Röda Korset.

Fast visst är det häftigt att man kan få ihop flera tiotals kronor i veckan bara genom att ha godstart.se som startsida. Betydligt mer blir det när man handlar...

Kolla in godstart.se här: Godstart.se

torsdag 22 november 2012

Har man inte att göra...


så skaffar man sig. Jo, så är det onekligen för mig idag! När jag kom hem efter jobbet var jag inte så sugen på att sätta mig med kursböckerna även om det också behövs... När man sitter framför datorn en hel dag är det ju skönt att göra nåt annat ett tag ibland. Dessutom skulle jag iväg en sväng igen vid halv sju och jag kände att om jag satte mig i soffan var det stor risk för att jag inte lyckades koma mig ur den i tid till mötet.

Så böckerna fick vila ikväll och istället har jag nu ett skinande rent badrum :-) Ja, jag gick lös på det med dammtrasa, kalkupplösare, dammsugare och skurmopp. Det känns jätteskönt och nu hoppas jag bara att jag får inspiration att ta de andra rummen också, men det blir inte ikväll - det orkar jag helt enkelt inte, men det är i alla fall skönt att ha börjat. Även fast jag har några flera rum att gå igenom innan jag känner mig nöjd...

Det är alldeles för lätt att prioritera ner hemmet man har så himla mycket kring sig, men egentligen har jag ju upptäckt att det är en tankevurpa. Det är lättare att hantera kaoset runt omkring om man har bra ordning hemma - i alla fall för mig! Därför har jag bestämt mig för att - även om det är väldigt mycket just nu - försöka gå igenom alla rum och börja adventsstädningen. Det blir ju också en variation till läsandet som just nu är i fokus rejält.

För precis just nu fick jag ett mail med uppgifterna till det kursavsnitt som startade förra helgen. Och nog vet jag vad jag har att göra fram till början av februari nästa år. Fem böcker, varav en på norska och en på engelska, ska läsas och refereras vi åtta frågor på 10 A4-sidor. Känns lite svettigt minst sagt, men det ska nog funka. I det här avsnittet är jag ju i alla fall med från början och inte i Palestina som jag var när förra delkursen började.

söndag 18 november 2012

I helgen tror jag SJ har slagit alla rekord...

Usch - just nu känner jag mig verkligen som värsta gnällfian, men denna helg går till historien som en av de värsta på mycket länge... Jo, jag vet att försenade tåg hamnar i kategorin i-landsproblem, men ändå...

Av miljöskäl har man ju fått lära sig att tåget är absolut bäst & jag försöker verkligen resa klimatsmart, men tror att jag måste börja tänka om. I alla fall på sträckor där det inte finns alternativ till just SJ... Visst, ibland händer det oförutsedda saker, men en helg med totalt 7 timmars försening när den totala antalet restimmar (förutsatt att allt funkar som det ska) ska vara 11,5 timmar är allt annat än ok.

Med allt som har hänt under resorna i helgen börjar jag verkligen undra över om Karlstad verkligen var den optimala studieorten! Tur att universitetet verkar bra och att föreläsaren var en av de bättre jag har haft med ett engagemang som verkligen smittade! Annars har jag nog - föga genomtänkt, men ändå, övervägt att hoppa av efter de senaste resdygnen.

En föraning fick jag egentligen redan när jag försökte boka biljetter! Det var inte det lättaste, men tack vare tågkompaniet lyckades jag i alla fall få en tur- och returresa bokad. Och så länge jag åkte med tågkompaniet (x-tåget & tåg i bergslagen) i fredags var det inga problem. Mardrömmen började i Hallsberg när det var dags att kliva på ett SJ-tåg!

Det kom inget tåg & först en kvart efter ordinarie avgång kom information om att tåget var försenat... Det har slagit mig under hela helgen hur dålig information det har varit! På grund av att jag uppgav mobilnr när jag bokade biljett har jag fått info via sms (och då ibland bara några min efter ordinarie avgång) men då har oftast stationerna inte skyltat om & inga utrop i högtalare har gjorts förrän efter minst en halvtimma efter ordinarie avgång - där krävs det verkligen en skärpning.

Hur som helst - i Hallsberg blev jag sittandes och totalt blev jag två timmar försenad till Karlstad (på en resa som tog 1,40 i effektiv restid). Kan komma på rätt många roligare saker att syssla med en fredagkväll än att sitta på en träbänk i Hallsberg och lyssna på två killar som hade supit bort biljetter och plånbok. Min enda tröst var att jag i alla fall inte skulle till Falun. De stackare som skulle dit fick sätta sig på en buss 21,30 - undrar när de var hemma?

Strax efter 23 kom jag så till Karlstad och kunde checka in. Så skönt att lägga sig i en renbäddad säng och glad över att jag inte skulle vara på universitetet förrän 10.15 dagen efter. Lördagens resande gick smärtfritt, men så skulle jag ju bara mellan centrala Karlstad och universitetet...

Så skulle jag då hem i förmiddags och efter en härlig hotellfrukost begav jag mig till stationen. 5 minuter innan tåget skulle gå fick jag ett sms med SJ som avsändare. I det stod att tåget var försenat & inget mer. Inte ett beklagande, inte någon som helst ytterligare information & framför allt ingen ny beräknad ankomsttid. Sedan skjöts tiden fram med 5 minuter i taget under hela tiden tills tåget kom.

I slutändan blev vi ungefär 2 timmar sena från Karlstad och väldigt tidigt insåg jag ju att någon vidare resa hemöver 13,56 skulle det ju inte bli, men kanske skulle jag hinna med nästa norrlandståg. Det var i alla fall vad jag trodde tills det blev tvärnit i Södertälje. Där visade det sig att ett tåg brann på centralen i Stockholm och allt var evakuerat. Ingen visste när vi skulle komma vidare...

Tack och lov blev stoppet inte allt för långt och trots att det luktade rejält med brandrök när vi kom fram hade tågen börjat gå... Vi som kom med Karlstadtåget fick gå direkt & hämta de nya biljetterna som var utskivna och låg och väntade. Men den utlovade likvärdiga ersättningsbiljetten uteblev förstås.... Den bokade första klassbiljetten blev en andra klass utan betalt internet och i lekvagn...

Men tack vare serviceinriktad personal på tåget fick jag i alla fall tillgång till gratis Internet och uppgraderades från lekvagn till tyst avdelning. Och trots allt sitter jag ju på ett fungerande (peppar, peppar...) snabbtåg så kaffet kan jag kanske vara utan. Att köpa det är heller inget alternativ då bistron har fått med sig trasiga bryggare.

Nu ser jag bara fram emot att komma hem och lägga mig i min egen säng och just nu skulle jag ljuga om jag sa att jag ser fram emot nästa helgs inplanerade tågresa till Stockholm, men det går väl över. Jag tror mig i alla fall ha identifierat ett av Sveriges värsta yrken - det måste vara tågpersonal. Måste verkligen beundra alla som jobbar ombord och som orkar vara snälla och trevliga - försening efter försening - förstår inte hur ni orkar.

onsdag 14 november 2012

Omstart...

Kan inte låta bli att tänka en hel del på Palestina dessa dagar. Jo, det är på Gaza det mesta händer just nu, men det är ändå palestinier som drabbas och jag vet ju att några av dem vi träffade åker mellan Västbanken och Gaza så en viss oro smyger sig ju in - även om jag är säker här hemma i Sverige. Men det var länge sedan mina tankar bara sysslade med mig. Dessutom gissar jag att det som vanligt kanske görs lite värre än vad det är - även om jag ju inser att situationen är rätt illa...

Annars är jag just nu mest glad över att jag har kommit in i att laga mat igen. Det har varit en lång startsträcka, men i helgen kom jag igång bra med två olika rätter - snabbchili & köttgryta, som inte bara blev mat just då utan även 8 matlådor som nu är inladdade i frysen på jobbet. Dessutom blev det dinkelpasta med strimlad lövbiff, rödlök, soltorkade tomater och creme fraishe i går och köttfärssås idag - också det till några extra matlådor. Det är skönt att ha, eftersom allt just nu mest kretsar kring Röda Korset och statsvetenskapen och jag måste börja tänka på hur jag äter igen för jag vill ju verkligen inte börja gå upp igen.


Agendan för de närmaste veckorna känns aningens tung så jag längtar tills det lugnar ner sig så där dagarna innan jul (kanske). Föreläsningar i Karlstad, träff med utbildare i Röda Korset, syrrans 30-årsfirande, träff med emblemhandläggarna också Röda Korset, medarbetarmöte på mötesplatsen här i Ljusdal, Röda Korskunskap i Bollnäs, kvällsöppet i december på mötesplatsen, delkurs 2 i statsvetenskapen, julmarknad i Los, återträff för oss som var med i Palestina, frivilligdag och så vidare... Har förmodligen glömt nåt också.

Vad jag vet nu kommer våren bli lugnare och det ska bli skönt!

söndag 4 november 2012

Kalkon & soltorkade tomater - en bra kombo...

Kände för att testa någon nytt i matväg i helgen. I går insåg jag att det fanns fryst kalkonfilé kvar i min frys, så den har fått tina i kylskåpet över natten. Jag vaknade med rejäl huvudvärk som tyvärr inte har släppt än och hade inte ett dugg ust att tänka på mat, men äta måste jag ju så jag tog mig samman och tog ut kalkonfilén.

Jag trimmade den och skar mindre bitar som jag stekte i margarin tillsammans med en hackad gul lök. När kalkonbitarna var genombrynta ökade jag värmen så att all vätska försvann och smulade samtidigt över lite trattkantareller. När vätskan var borta hällde jag över en creme fraishe smaksatt med soltorkade tomater och fetaost. Allt fick sedan puttra ihop i några minuter.

Crene Fraishen var så pass smaksatt att det inte behövdes mer kryddor utan snarare bör man låta bli det för att inte krydda sönder rätten. Tror att det blir gott till pasta, men jag valde mathavre till istället. 

lördag 3 november 2012

Men hur kör du...

Ja, ibland kan man verkligen undra hur folk kör... Igår var jag hos mamma & pappa en sväng efter jobbet! När jag skulle åka hem från Järvsö var det både skymning och dimma på sina ställen.
Visst - det kändes tidigt, men att det hade varit disigt hela dagen bidrog till den tidiga skymningen! För "murrigt" väder har ju den effekten!

Jag vet att jag ibland uppfattas som en väglus, eftersom jag alltid ser till att hålla hastighetsbegränsningarna - brukar försöka tänka på att om det är nedsatt hastighet någonstans så finns det troligen också en orsak till det, men motiverar det verkligen till otrevliga medtrafikanter?

I går var det två förare som låg bakom mig på 80-väg som pekade finger när de blåste om mig i betydligt högre farter än de tillåtna. Dessutom gjorde den ena en omkörning på spärrlinjer och den andra i backkrön (för att 50 meter framför behöva härliga för de kameror som står där).

Är det så bråttom att komma fram att det är ok att inte bara riskera sitt eget utan också andra trafikanters liv? Vad ger man för signaler till de barn som också fanns i åtminstone en av de bilar som körde om mig igår? Går man så långt att man visar en okänd fingret för att man tycker aunt det inte går tillräckligt fort lär man ju inte vara tyst i den egna bilen heller...

Fast nästan ännu värre tycker jag om att få en lastbil eller buss nästan ända in i bakdelen av bilen för att de har så takt schema/tidtabell att de bara måste om för att hålla det! Vem lägger tidtabeller som är så orealistiska att det inte går att hålla hastigheten för att hålla dem?