Så här med ungefär ett dygn kvar av 2010 kan jag inte låta bli att reflektera över året som har gått. Mycket har ju hänt, men det som för mig har varit mest omvälvande är allt som har hänt inom och också inför offentlighetens ridå när det gäller Röda Korset. Därför blir denna betraktelse en sådan med RK-glasögonen på.
Året började med en katastrof av det större slaget. Innan januari var över hade de allra flesta mer kunskap om Haiti än de någonsin hade haft innan. Jordbävningen var av de största i sitt slag och drabbade urskiljningslöst. Omfattningen av antalet drabbade gjorde att man snabbt drog paralleller till tsunamin. En av de stora skillnaderna var dock att detta var en katastrof som var så mycket mer komprimerad, eftersom ytan var så mycket mindre. Fortfarande är all förödelse inte åtgärdad och hjälpbehovet enormt. Låt oss inte glömma innan landet åtminstone är lite mer på fötter än idag.
På det nationella planet är det några händelser som står ut mer än andra, även om det har varit väldigt turbulent och ett år man gärna vill glömma - finns också ljusglimtar. Dock kommer jag nog tyvärr mest att minnas det negativa som verkligen har fått mig att fundera över mitt eget engagemang både en och två gånger. Bedrägerihärvan som uppdagades gick äntligen till rättegång och under den föddes ett nytt ord (som finns med i SAOL:s uppräkning av årets nyord 2010) och det var guldsot. Tack och lov visade rätten att det som Johan af Donner hade gjort inte var ok och deras dom var skyldig. En dom som kom att överklagas och i slutet på mars 2011 är det das för hovrättsförhandlingar.
Konventionen om förbud mot klusterammunition träder äntligen i kraft 1 augusti och jag kan inte annat än att hoppas att de 30 länder som ratificerade den för början kommer att mångdubblas framöver. Mycket till följd av det som rullades upp i samband med bedrägeriet kom allt som kostar pengar i organisationen att sättas under lupp - framför allt av medierna. Allt skulle kritiseras, däribland Christer Zettergrens lön, Bengt Westerbergs arvode och ägandet av Gripsholmsviken. Vad resultatet blev? Christer avgår och Gripsholmsviken säljs. Senare under hösten meddelar även Bengt Westerberg att han inte ställer upp till omval vid Riksstämman nästa år.
Under tidig höst är återigen stadgarnas §17 under lupp. Det är den paragraf som säger att vi inte ger ekonomiskt bistånd till andra organisationer eller enskild person. Tolkningen av detta blev skrämmande aktuell när det på flera ställen i Norrland fastnade bärplockare från främst Asien utan möjlighet att ta sig hem.
Men det stora, som har varit jobbigt för alla inblandade, är processen att gå från drygt 30 till 15 tjänstemannkontor. På ett eller annat sätt har jag under mina mer än 30 år i organisationen skapat personliga relationer till många av dem som nu har slutat som tjänstemän. Nu är processen i alla fall klar och nu återstår det praktiska.
Fast när jag ska summera mitt 2010 ur Röda Korsperspektiv vänder jag mycket hellre mitt fokus mot det lokala. Där finns det ljusglimtar så att det blir över. Som till exempel de två konserter som Stefan & Christina Olsson arrangerade till förmån för Haiti i slutet av januari och där vi fick in över 33,000 :- som gick direkt in i vår nationella insamling. Eller för den delen Glada Hudikskolans skidtävling i Järvsöbacken där överskottet också gick till Haiti.
På det personliga planet har även där Röda Korsåret bjudit på mycket roligt, men också lite mindre trevliga saker. Det tråkiga är att jag, efter mycket vånda, har tvingats inse att det enda sättet för Röda Korset att överleva lokalt i Järvsö är att avveckla styrelsen och gå ihop med Ljusdal. Jag tro att det blir bra i slutändan, men det känns trist att den krets där jag har fått min Röda korsfostran kommer att försvinna som egen enhet.
Desto roligare är det att titta på min utbildningsstatistik för året. 146 personer har deltagit i Röda Korskunskap, Att vara frivillig eller Mänskliga rättigheter i Hälsingland med mig som kursledare. Dessutom hade jag förmånen att i september få åka till Göteborg och ha en 8 timmars Röda Korskunskap där. Förutom detta såg jag till att Röda Korset här i kommunen syntes i samband med Trygghetsrådets föreläsning med Emerich Roth i augusti (med bokbord) och i den manifestation som anordnades för mångfald & medmänsklighet (genom tal) i oktober.
Sedan september är jag också invald i vårt regionråd här i region Mitt något som känns kul & hedrande, men definitivt kommer att bli krävande.
Ja, det här var en något annorlunda summering av 2010, men mycket av mitt år i år har kretsat kring Röda Korset och då kändes detta passande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar