torsdag 7 februari 2013

Legat lågt i ilska

Nu har det gått lite mer än ett dygn sedan jag var med om något jag aldrig trodde jag skulle uppleva i alla fall inte i kontakt med sjukvården. Fast egentligen började det en dag tidigare. När jag hade legat nerbäddad i en vecka och inte blev speciellt mycket bättre behövdes ju ett läkarintyg för att fortsätta vara hemma. Tidigare när jag har varit så sjuk att jag har behövt ett intyg har det gått bra att kontakta vårdcentralen så har de fixat det, men nu behövde man komma upp till sjukhuset.

När jag frågade om det var så smart att åka upp när jag var så förkyld som jag var - influensan är ju rätt smittsam - fick jag bara frågan om jag ville ha tiden, annars var det andra som säkert ville ha den. Man undrar ju vem den sköterska jag pratade med hade blivit utskälld av innan? Det är ofta - i alla fall för mig - inte i första taget jag kontaktar en läkare och lite trevligt bemötande skulle ju minska olustighetskänslan, men... Fast nu när jag vet vad som komma skulle känns detta med otrevligt bemötande som en liten s..tsak, men det visste jag ju inte då.

I går var det så dags för ett besök på sjukhuset och förhoppningsvis få ett svar på varför jag inte blir bättre. Men, aj så jag bedrog mig - det blev verkligen inte som jag trodde. För det första fick jag sitta länge i väntrummet, men det är ju ingen ovanlighet så inför det är det bara att stålsätta sig. Hoppas bara att jag inte smittade någon med min hosta. Så fick jag då äntligen träffa en läkare, men läkarbesöker kom inte att handla om öron, näsa, hals och hosta som jag trodde, utan var helt fokuserat på min vikt. Bland annat fick jag höra att jag måste förstå att jag blir förkyld när jag är så tung. 

Väldigt kul att höra när man har gått ner mer än 40 kg på de senaste 3 åren, men det var inget läkaren visste och förmodligen inte var intresserad av heller. Istället för att ens lysa och kolla i öronen var det intressantare att sitta bakom min rygg och räkna ut mitt BMI som jag redan vet är åt skogen för högt.... Han orkade inte ta fram en spatel och lysa i svalget, utan jag skulle själv säga AAA så lyste han lite planlöst. Jo, i ärlighetens namn lyssnade han på lungor och andning, men inte mycket mer och jag undrar hur mycket han egentligen hörde då han var fullt sysselsatt med att berätta att han minsann hade varit viktläkare i USA i 20 år och visste när man var för tung. Men om han nu var så bra som viktläkare - varför stannade han inte då? Vad ska han i Ljusdal att göra?

Så skulle han skriva ut läkarintyg, men samtalet - eller rättare sagt dialogen - handlade om att han ville att jag skulle väga mig och om jag hade överviktiga föräldrar och släktingar och att viktoperation inte vore så dumt. Han frågade vad jag jobbade med, men hade inte lust att lyssna på vad jag gjorde. Mitt i allt slängde han bara ur sig att jag hade akut bronkit, stack ett intyg i handen på mig och sa att jag skulle ha penicillin. När han hade sagt det kom han visst på att han inte hade frågat efter allergier så det gjorde han. Sedan blev jag ivägskickad för nu hade han inte tid längre.

Usch så ledsen jag var när jag gick ut i korridoren, men jag lyckades bita ihop och hålla tårarna inne tills jag kom till bilden. Då sprutade tårarna så hysteriskt att jag inte kunde eller vågade köra på flera minuter. Nu har tårarna blivit till ilska och frustration, men jag känner mig otroligt förnedrad och utsatt. Jag hoppas verkligen att det bara handlar om en stafettläkare som försvinner härifrån, men tänk om det inte är så... Funderar en del över hur man gör när man bara har en vårdcentral på en ort - kan man byta till en sådan i en annan ort än den man bor i? För jag har ju inte någon större lust att träffa på samma läkare igen.

1 kommentar:

  1. Jag förstår att du kände dig förnedrad. Vädigt dåligt att han inte förstod att du var där för förkylning och inte mönstring. Du har varit duktig, som lyckats gå ner så pass mycket ändå. Sen klampar han in och smular sönder din integritet. Usch och fy! Du vet säkert hur du mår bäst själv. Upp med hakan Åsa!
    Bättre överviktig än skitviktig.

    SvaraRadera