Som vanligt går det ju på tok när jag och SJ nämns i samma mening. Nerresan i onsdags gick hur bra som helst. Jag var i tid till Arlanda och kunde till och med ta mig tid att äta lite. Visserligen blåste det lite så flyget startade lite senare än beräknat, men vi var i tid till Landvetter & även flygbussen var smidig. Länge sedan jag upplevde en så pass smidig resa och det var riktigt skönt.
Torsdagen var det väldigt fullt upp med Röda Korset, men vi hann också med att roa oss lite också. Jul på Liseberg var förstås aningen kommersiellt, men även riktigt mysigt. Fast det kändes ju lite konstigt med konstgjord snö förstås... Inte bara Liseberg var julklätt, inne i stan fanns också mycket pynt, som till exempel det här hotellet.
Igår skulle jag åka hem igen och lite nervös var jag, eftersom det hela tiden varnades för snöfallet som var på väg över Sverige. Flygresan gick utan större problem, men det blev lite skakigt när vi skulle ner på Arlanda för där hade snön börjat komma i större mängder. Just därför blev jag verkligen överraskad när tåget norrut kom i tid.
Fast så länge skulle jag inte få behålla den positiva känslan. Någonstans kring Skutskär säger konduktören att det har skett en olycka i Ockelbo så det kommer bussar till Gävle för alla som ska vidare. OK - bussar samtidigt som alla medier varnar för att ge sig ut på vägarna - inte så bra tänkt där SJ. Först skulle vi sitta kvar i tåget att vänta på bussarna, sedan blev vi utkörda därifrån av en otroligt otrevlig konduktör. Ja, jag förstår att han var stressad, men det var vi som resenärer också.
När vi sedan kommer in på stationen får vi veta att bussarna skulle dröja minst 2 timmar. Då hade vi redan befunnit oss i Gävle i en timme. När sånt här händer får man verkligen se de sämsta sidorna av människor. Vet inte hur många gånger den stackars tågpersonalen blev utskällda och hotade under den tiden jag köade för att byta biljetten då min första tanke var att jag skulle åka till Hudiksvall och ta buss därifrån, men insåg efter ett samtal till mamma insåg jag att jag förmodligen inte skulle komma hem den vägen.
SJ bjöd på mat som plåster på såren, men jag undrar hur de kan tro att lite mat (eller rättare sagt kaffe & macka) kan kompensera den brist på information som börjar bli SJ:s signum och som jag är så himla trött på...Man vill ju veta vad som händer och vad man kan förvänta sig.
När jag hade befunnit mig på stationen i Gävle i två timmar utan någon som helst information annat än att mitt tåg var inställt bestämde jag mig för att ge sjutton i att vänta. Tack & lov var syrran hemma och hade plats för mig under natten.
I förmiddags gjorde jag ett nytt försök och 50 minuter försenat kom så x-tåget iväg, men trots att det gick väldigt sakta gick det ju för det mesta framåt. Det vill säga tills vi kom till Järvsö - där fick vi byta till buss. Vid 13.40 dag var jag hemma - bara si så där 20 timmar fö sent. Så nu får jag ett fjärde pågående ärende om resegaranti hos SJ. Ska bli spännande och se om de bryr sig om att svara den här gången då...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar