Nu har jag återigen utmanat mig själv...

Det är nog bara att inse att det där med att ta det lugnt på helgerna inte är min grej. Helgen började med ett besök i Hudiksvall med hjärtat och där var vi inte direkt ensamma kan man väl lugnt säga.

Väl hemma hade jag bestämt att jag skulle försöka mig på att baka saffransbröd. Det har jag ju aldrig gjort så lite nervöst var det allt... Men det höll inte på att bli något bak alls, för vi kunde bara inte hitta assistenten. Den var som bortblåst - eller kanske lika nervös som jag så den hade gömt sig. Vem vet? 

Det blev middag med Åsa och Peter och då blev Åsa bakningsräddare och lånade ut sin. Så då var det ju liksom bara att sätta igång! 

Degen ville inte riktigt, men med hjälp av min fd proffsbagare där hemma blev det ordning på den. 

Det kändes riktigt lyxigt att kunna använda farmors fina kökshanddukar till jäsningen. 

Och ja, det blev bullar även om jag har sett vackrare genom åren, men de var i alla fall helt klart ätbara.

Under jäsningarna passade vi på att adventspynta. Det var lite knöligt att få till allt, men tillslut så var det advent även på Råggärdevägen.

Vi avslutade lördagskvällen med en lussebulle och årsgångsmust! Man måste ju smaka. 

Igår hade vi så julskyltningsöppet på mötesplatsen och det var en hel del att fixa innan med lotterier, värma glögg och fixa gröt till dem som jobbade.

Innan jag avslutade gårdagskvällen i soffan framför Beck blev det en saffransdeg till.

Den här gången blev det längder med vit choklad.