Sista extrahelgen på ett tag...

Så var även trettonhelgen över för detta år och nu är det ganska många veckor till nästa gång det är en lite längre helg, men det ligger ändå något positivt i att gå tillbaka till normala rutiner. Jag vet att många redan har tagit bort julen, men det är inte tjugondag knut än så jag tänkte ha kvar den några dagar till.

Den här helgen har det handlat ganska mycket om att bara vara och ta dagen som den kommer. Jag behöver träna på det så det var bra att få chansen att prova.

Då det inte var någon trettondagsdans inplanerad för Gubbvarning i år fick jag GA Johnny hemma hela helgen, men det blev ändå lite musik, då Åsa och Peter var hit och hamnade förstås i musikrummet i källaren. 

Jag  fick också plocha fram gamla bartenderkunskaper då irish coffee efterfrågades. Det var riktigt kul att göra drinkar igen, även om det inte var så avancerat den här gången.

I övrigt har helgen bjudit på en del matlagning. Det är ju dags för matlådor igen. Jag testade ett kycklingrecept som jag har haft länge, men aldrig gjort tidigare. Först steker man kycklingfiléer i rejält med margarin och kryddar med svartpeppar och salt.

Lite okryddad kycklingfilé hamnade förstås på fat hos Sudden. Han gav sig inte annars och jag är rädd att jag ska trampa på hans svans när han rännwr runt benen i köket, så det är lika bra att ge honom först.

Medan kycklingen får stekyta blandar man en sås med 1/2 dl whisky, 3 dl grädde och 1/2 dl kinesisk soya. Man får vispa rejält, för annars skiktar sig såsen.

Man lägger sedan de genomstekta kycklingfiléerna i en smord ugnsform (jag delade filéerna i två bitar för att vara säker på att de blev genomstekta) och häller över såsen.

Formen med kyckling gräddas 15 minuter i 225 grader. Sen tar man ut formen och lägger i 3-5 cocktailtomater som får grädda med i ytterligare 10 minuter.

Det blev väldigt gott. Vi hade ris och ytterligare tomater till, men jag tror att det funkar bra med ungsstekta potatisklyftor till också.

När ugnen ändå var på passade jag på att ugnssteks dagens fläskfilé också. Det känns väldigt lyxigt att kunna krydda med egenodlad timjan på köttet. Det serverade jag sen med hasselbackspotatis och egenskapen bea. En bra helgrätt.

Jag har också hunnit med en sväng med kameran. Det blev läckra bilder med kyla och mycket snö.

Nytt år

Så var årets första arbetsdag avklarad. Det är något speciellt med att öppna en helt oskriven kalender och liksom börja om. Dessutom är just 2018 års början lite speciell då 2 januari bjuder på årets första supermåne. Denna gång handlar det om intuitionen och vårt inre och att lyssna på det. Stå upp för dig själv och låt ingen annan diktera dina villkor. 

.Det handlar om intuition, healing, andlighet, visioner och humanitära ämnen. 2018 kommer att ha starka feminina influenser överlag. Vi kommer att samarbeta mer, vara närmare familjen och använda oss mer av intuitionen. Moderliga egenskaper kommer att styra året överlag. Jupiter sänder en mild aspekt tillsamman med Mars från Skorpionens håll stöd till Månen som gör våra känslor överlag är optimistiska och aktiva. 

Även on det kändes lite kämpigt att komna upp när klockan ringde i morse och det var dags att lämna ledigheten och ledighetens lite lyxigare mat och göra vad man vill när man vill bakom sig är det skönt att få lite rutiner igen.

Jag måste bara nämna nyårsaftonens firande lite grann. Det var mysigt att göra plankstekeb tillsammans - även om det är himla trångt i köket när vi är tre son trängs där - var det kul att se far och son förbereda och spritsa mos som de aldrig hade gjort annat.

Till förrätt hade jag gjort snördegsrullar fyllda med ost, tunt skivad kassler och dijonsenap. De gick snabbt åt och även planksteken blev väldigt lyckad.

Vi firade ned champagne vid 12-slaget, men vi  fick snabbt ändra fokus och lugna Sudden. Det var lite för mycket raketer i byn för att han skulle må bra - stackaren är ju så skotträdd så Johnnys armar blev alldeles perforerade. Tack och lov kunde vi lugna honom snabbt efter att det var färdigskjutet.

Igor blev det inte så många knop och jag var glad att det blev fläskfilé över från planksteken så jag inte behövde fundera på mat, utan kunde röra ihop en pastasås av filébitar - Sudden passade på att tigga till sig några också - krossade tomater, en stor gul lök, några soltorkade tomater och en liten burk créme fraishe.

Hej då 2017

Med några få timmar kvar av 2017 börjar det bli dags att summera lite vad som faktiskt har hänt. Det är lätt att känna att det mest har varit ett tungt år, då vi i februari drabbades av en stor och fortfarande ogreppbar sorg när pappa lämnade oss. Livet fortsätter ju, men länge kändes det som man bara var åskådare. Tungt är det fortfarande, men sorgen har ändrat skepnad lite. Saknaden finns där, men nu mest som fina minnen.

Fast det har ju funnits även glädjeämnen under året och en hel del positiva minnen har jag  också samlat på mig. Men jag tänkte börja med den del av livet som har ändrat störst skepnad under året - nämligen Röda korslivet. I slutet av 2016 insåg jag att ordförandeskapet i den lokala kretsen var för betungande för att kombinera med mitt nya jobb.

Efter långa och många funderingar bestämde jag mig för att det var dags för någon annan att ta över. Så efter 39 års aktivt arbete som förtroendevald på olika nivåer inom organisationen var tiden kommen för en paus. Jag har dock inte lämnat helt - det har jag för stort Röda korshjärta för - men nu unnar jag mig att välja. Kvar är utbildningar i olika former - bland annat har jag haft ideologiutbildningar (tidigare Röda Korskunskap) i bland annat Arbrå, Bollnäs, Ljusdal och Sundsvall - arbetet i emblemgruppen och olika föreläsningar.

En av de roligaste föreläsningarna - eller i alla fall mest hedersamma - var när jag fick möjligheten att invigningstala under evenemanget på internationella kvinnodagen i Ljusdal. Ett annat roligt evenemang var jubileumstalet då Röda Korset i Ljusdal firade 75-årsjubileum. Det blev extra roligt eftersom Johnny, Åsa och Peter stod för underhållningen på samma fest.

Men frågan är om inte det roligaste talet var det i början av juli när jag stod på scenen under Moläta på Stene i Järvsö och tackade för  stipendiet Röda korset i Ljusdal-Järvsö fick ta emot från Hälsinglands sparbank. Så kul att vi uppmärksammas för vårt arbete inom integration.

På det nationella planet samlades vi på en extra riksstämma i Stockholm i maj. Det var verkligen trevligt att träffa alla, även om anledningen kanske inte var så kul - en ordförande som avgått mitt under mandatperioden. Dock vändes det snart till något positivt - valberedningen hade gjort ett bra jobb och när jag åkte hem kändes det himla bra - vi hade fått en ny ordförande som kommer att fungera utmärkt. 

I september var jag med på nordiskt forum för informatörer inom internationell humanitär rätt. Det är lika givande varje gång, men frågan är om inte denna gång var lite extra, eftersom Island var med för första gången. Dessutom fick vi en spännande visning av danska Röda korsets nya interaktiva humanitetshus - väldigt spännande.

Johnny och jag har också haft en hel del aktiviteter för oss. Vi kom äntligen iväg till Fågelsjö och bortom åa så nu har jag besökt alla världsarvsgårdar i vår kommun. Vi åkte också på en utflykt till Hölick. Precis så härligt och mysigt som jag kom ihåg från barndomen.

Vi har även åkt några gånger utanför Hälsinglands gränser. Ett sådant tillfälle var när vi besökte Lakritsfestivalen på Globen. Häftigt, men så otroliga köer till allt. En höjdpunkt var när vi själva fick göra och smaksätta våra egna praliner.

Under min sistasemesterhelg tog vi en sväng till Åland bara för att göra något annat innan man skulle tillbaka till jobbet. En lugn och skön resa där jag testade båtens SPA. Kan verkligen rekommenderas.

 I slutet av året var vi en gång till Stockholm för att se Cirque de Solei i Globen. Oj, vilken show de bjöd på. Aldrig en paus under tre timmar. 

En annan utflykt vi gjorde under året var resan till café Cineast i Sveg. Vilket ställe - det kändes som man klev in i Grease eller en Las Vegasrulle bara så där. Och gott fika var det också.

På det personliga planet valde jag att investera en hel del i min egen utveckling. Dels gick jag en healingutbildning som jag länge har funderat på och dels fortsatte jag med den underbart sköna yogan. Jag har också tagit tag i den länge vilande meditationen.

Vi hade också den stora förmånen att vara med och fira fyra nybakade studenter i juni. Tänk så fort det går - jag minns dem alla fyra som små knattar. Sån tur det bara är de som växer 😉.

I slutet av oktober var jag så med om ett spännande äventyr när jag vann Cellbes tävling modell för en dag. 

Det blev två dagar med egen lyx i form av flyg, hotell, uppassning, god mat, vackra bilder, häftig känsla och en massa snygga kläder.

Året slutade med en 60-årsfest mitt i julförberedelserna när Johnny passade på och fylla år.

Trots att pappa saknas både i stort och smått, vardag och fest så har det ändå varit ett bra år i det stora hela. Nu hoppas jag bara att 2018 blir  ännu bättre.

Morotspaj

Ibland känner jag för att byta ut allt kött vi äter mot något vegetariskt. En av mina favoriter då är morotspaj. Så när jag hittar billiga morötter brukar jag passa på. Tidigare i veckan köpte jag svenska morötter och i går var det dags att laga favoriten. Det tar tid för mig att riva morötter så tack och lov ryckte hjärtat in och hjälpte mig med det.

Man kan göra egen pajdeg, men eftersom jag hade lite tidsbrist fick det bli färdiga snördegsplattor den här gången. Vill du göra egen pajdeg så är det denna som är godast till (100 g margarin, 3 dl vetemjöl och 1 msk vatten).

Oavsett vilken variant på deg man väljer ska den tryckas ur i en pajform. Den förgräddas sen i 5 minuter i 225 grader i ugnen.

De rivna morötterna ska fräsas i 2 msk olja eller margarin i en stekpanna och kryddas med  3 msk oregano samt 2 tsk mald vitpeppar. När morötterna är mjuka breds de ut ovanpå det förgräddade pajskalet.

Morotsfräset toppas sen med en äggstanning.

Den görs på tre ägg, 3 dl mjölk och 3 dl riven ost (gärna ost med lite smak). Äggstanningen kryddas med svartpeppar och salt efter smak. Jag brukar dra 4 varv med pepparkvarnen (det blir ca 1 krm) och använda ungefär 2 krm med salt.

Pajen gräddas i 20-25 minuter på 225 grader. Ytan ska vara fint brun, men det varierar på ugnar hur lång tid det tar så ett tips är att sätta timern på 20 minuter och sen slå av ugnen och låta eftervärmen göra sitt om pajen inte känns klar.

Vill man ha något köttigt till kan man endera steka bacon till eller blanda finskurna baconbitar i äggstanningen, men jag tycker pajen är godast som den är utan det.

Jul igen....

Idag är det en slödag som det så gärna blir dagen efter julafton. Gårdagen startade med en stunds eftertanke och minnen av dem som inte finns hos oss längre. I Ljusdal tände vi ljus hos Johnnys nära och kära och sedan åkte vi vidare till Järvsö för ett besök hos pappa.

Det kändes både bra, men även väldigt konstigt och tomt att åka till askgravlunden för  det.

Efter dessa besök var det dags att åka upp till mamma. Där möttes vi av en liten fröken som var överallt och skulle visa alla mormors tomtar på en och samma gång. 

Vi åt lutfisk - nåja, syrran och jag fick hemlagade köttbullar istället - och till efterrätt blev det trädgårdshallon och glass.

Sen var det dags för julklappar och det var så kul att se lilla frökens förtjusning över alla julklappar som fanns under granen och hur många som faktiskt var hennes. När vi sen skulle se på Kalle och hans vänner blev det väldigt tydligt att det nog är vi vuxna som är mest intresserade. Clara brydde sig inte så mycket - det var roligare med julklapparna.

Till kaffet fick vi sällskap av Jocke och det kändes bra. Sen åkte vi hemöver för att äta lite och förbereda för kvällens besök i Sillerbo. Bland annat skulle jag göra klart de pannacottor jag hade börjat med igår.

16 finfördelade skumtomtar och 5 dl grädde lades i en kastrull. 

Man rör om hela tiden och när grädden börjar bubbla vrider man ner värmen till lägsta läge och fortsätter röra tills alla skumtomtsbitar har smält. Röran hälls sen upp på portionsglas eller bägare och får stelna i minst 2 timmar.

Det sista man gör är att garnera med en delad skumtomte. Riktigt mumsigt! 

Vi for så vidare och förstås var lilla Oskar medelpunkten och han verkade njuta av det! 

När julklappsöppningen tog vid stod det klart att Sigge inte skulle låta oss öppna utan hjälp. Snören är ju så kul! Men de är också farliga för små kattmagar så det gällde att hålla koll på honom.

Det blev en rätt sen kväll så idag blev det en slö och sen morgon. Vi behövde nog det kändes det som.

Eftermiddagen tillbringades hos Astrid med årgångsjulmust. Den var god som vanligt, men kryddningen med kanel funkade inte riktigt hela vägen.

Fast det var ju inte årgångsmusten som var grejen utan den årliga juldagstraditionen med julskinka och bruna bönor. Ja, du läste rätt och jag lovar att det är mycket godare än det låter.

Till efterrätt fick vi ostkaka från Sidskogen med grädde och hjortronsylt. En riktig fest med andra ord. Nu blir det soffläge resten av kvällen och repris - vet inte för vilken gång i ordningen, men den är fortfarande lika kul - av Sällskapsresan.